Vem vill följa en kaktjuv?

Lina Thomsgård och psykologen och författaren Björn Hedensjö diskuterar vetenskapen bakom varför en god ledare försämras av sin makt och ger tips om hur man kan undvika gräl och ändå få fram sin åsikt i ett kontroversiellt ämne, i ett filmat avsnitt av podden Dumma människor på bokmässan.

Makt förändrar en person i grunden

Vetenskap visar att vi ger makten till den ledaren som faktiskt vill mångas väl, inte till den med skarpast vapen och vassast armbågar. Frågan är då varför det finns ledare som Donald Trump.

Matilda Voss Gustavsson, DN, har intervjuat Mona Sahlin ett flertal gånger och i hennes första samtal med Mona nämner hon hur man kan förändras och korrumperas av makt:

”– Men egentligen var vår elittillhörighet så stor att den sågs som en naturlag. Så fort vi hamnade i opposition var det otur och ett tillfälligt undantag. Snart var vi tillbaka. Jag började väldigt tidigt – och på ett förrädiskt sätt – betrakta makten som en del av mig. Socialdemokraterna blev ett hem och partiet var en familj som skyddade mig, säger Mona Sahlin.”

Björn Hedensjö pekar på metoo-rörelsen som ett utmärkt exempel för hur den i informell eller formell makt faktiskt tar sig friheter.

Rubriken om kaktjuven kommer från experiment där fyra personer har fått en slumpmässig ledare och fem kakor. I över hälften av fallen tar ledaren den sista kakan.

Min reflektion är hur viktigt det är att våra folkvalda ledare, företagsledare … och även lärare, förstås, är medvetna om detta fenomen som Björn benämner maktparadoxen.

Som författare blir det intressant i ett karaktärsbygge. I denna podd finns mycket att lära sig för både dialog i konflikt och en karaktär som utvecklas från protagonist till antagonist och få det trovärdigt.

Hur undviker man gräl

Det finns enkla tips för hur man kan diskutera brännheta ämnen utan att riskera gräl som leder till att man mister en vän.

  • Att välja tillfälle är det första – man ska inte ta upp sin irritation när den pyr som värst, eller när man är trött, hungrig eller berusad.
  • Att inte förutsätta tankeläsning är det andra – vi är experter på att tro att andra kan förstå hur vi tänker och därmed vet varför vi är arga. Vi har också en övertro på vår egen förmåga att förstå varför någon annan verkar irriterad. Nyckeln är att berätta hur vi känner.
  • Att använda jag-perspektiv är det sista. Att dra med stora penseldrag och säga ”du gör alltid …” eller ”du är en sådan …” är förödande och ger ingen öppning för förändring. Tala om situationen och hur den upplevs istället. ”Jag känner mig trampad på …”, ”för mig känns det som …”
Yttrandefrihet och polarisering

En återkommande infekterad diskussion är Nya Tiders vara eller icke vara på bokmässan. Liknande överhettade diskussioner möter man så fort man tittar på Facebook eller andra sociala medier. Folk verkar argare än någonsin.

Det finns många som försöker förändra tonen på nätet. Gruppen #jagärhär  är jag själv med i och har sett på nära håll hur man försöker nå samförstånd genom lågaffektivt bemötande och presentation av fakta.

Orsaken till många konflikter är att man snabbt vill vinna över någon till sin egen sida, att de skall tycka som en själv. Det finns inga snabba lösningar för att åstadkomma det, tyvärr. Att bara presentera fakta har visat sig vara kontraproduktivt.

  • Det första man behöver göra är att försöka sänka temperaturen på dialogen, så att nyanser kan tränga igenom. Innan dess är alla försök dödfödda.
  • Var trevlig, bekräfta den andra. Det gör att motparten känner sig manad att göra detsamma tillbaks. Då bäddar man för att man faktiskt kan höra varandra. Bara genom att upprepa vad den andra just sagt, kan vara en bra start. Eller att säga något som att ”du som verkar vara en påläst person, skulle kanske vara intresserad av en artikel som …”
  • Ett sista tips är att fråga istället för att skrika – det är ofta många utropstecken och versaler i sociala mediers hätska diskussioner. Med frågor kan man nå långt. Om man förstår den andre är mycket vunnet. Nyckelordet är ”samförstånd”, eller som min svåger säger ”samsyn”.

Alla dessa goda råd blir tydligare om du ser avsnittet med egna ögon, det ger så mycket mer än ett kort referat.

Själv känner jag att det kräver mycket träning och självbehärskning för att bli bekväm i denna svåra konst, det kräver mycket energi att vara i konflikt med någon annan. Då är nästa seminarium jag vill tipsa om behjälpligt: Viktiga verktyg för ett rikare liv

Ett svar på ”Vem vill följa en kaktjuv?”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *